Andas

Efter en arbetsvecka fylld av ihållande hög takt, är det lätt att dra med sig det tempo som präglat vardagen in i helgen. Därför blir en lördag i september, när jag är ensam hemma några timmar till, en perfekt möjlighet att pausa och reflektera.

Musik har alltid varit en trogen följeslagare i sådana stunder, och idag är det Taylor Swift som får äran att hjälpa mig varva ner. Hennes låtar blir som en balsam för själen, och varje textrad, varje melodi, blir en del av den inre dialog jag behöver just nu. 

Faktum är att jag redan har spenderat timmar på judomattan, där jag utmanar både knopp, kropp och själ. Den disciplin och fokus som krävs där blir som en metafor för livet i stort. Jag känner nu att det är dags att ge mig själv en stund av välförtjänt vila.

Så här i stillheten får jag också tid att fundera på de olika roller jag spelar i livet, och hur jag ska få ihop min vardag. Det finns ett ständigt närvarande behov att reflektera över framtiden, och idag har jag chansen att göra just det. 

Det här är en dag för att andas, för att stanna upp och känna efter. Mellan arbetsveckans kaos och livets oväntade utmaningar, finner jag en stund av klarhet. Och det, det är ovärderligt.