Andrum för att kunna skratta och känna livet på nytt
Jag är packad och klar. Med gitarren vid min sida och min trogna väska rullande bredvid mig, är jag redo att lämna vardagen för en stund. Ibland blir allting för mycket – dagarna flyter samman, och världen känns tyngre än vanligt.
Så jag åker ifrån.
Men egentligen är det för att jag vill hitta andrum, kunna skratta och känna livet på nytt.
Det handlar om de där små pauserna, där jag kan ladda om och komma tillbaka starkare. Gitarren är min röst, mitt sällskap i de stunder när tankarna annars skulle vara för högljudda. Väskan – fylld med det nödvändigaste, men inte mer än så. För det viktigaste är inte sakerna, utan friheten att släppa taget om dem, om så bara för ett ögonblick.
Jag åker för att andas, för att känna vinden mot ansiktet och kanske fånga en melodi på vägen.
Och jag reser kanske bara för att kunna komma hem.
Så jag åker ifrån.
Men egentligen är det för att jag vill hitta andrum, kunna skratta och känna livet på nytt.
Det handlar om de där små pauserna, där jag kan ladda om och komma tillbaka starkare. Gitarren är min röst, mitt sällskap i de stunder när tankarna annars skulle vara för högljudda. Väskan – fylld med det nödvändigaste, men inte mer än så. För det viktigaste är inte sakerna, utan friheten att släppa taget om dem, om så bara för ett ögonblick.
Jag åker för att andas, för att känna vinden mot ansiktet och kanske fånga en melodi på vägen.
Och jag reser kanske bara för att kunna komma hem.