Bakfull ångest

Jag lyssnar på musik, ser på musikvideos, dricker öl och stirrar in i mina bokhyllor. Det är tisdagen efter valet, eller supervalåret som det av någon underlig anledning valts att kallas. "Super" blev det dock inte och jag har förstås funderat över det där resultatet, precis som så många andra gjort. Jag har skrikit åt kylan, mörkret och galenskapen. Och jag har velat slåss, dricka mig våldsamt berusad och ta natt-tåget härifrån, långt, långt bort. Jag har känt de värsta krafterna inom mig mobilisera sig. Jag är ingen bra människa då.

Jag har Anna hertzman låt "Bakfull ångest" i tanken. En bra titel till detta inlägg. Ett supervalår med en rejäl baksmälla är vad det är. Och i kväll nere vid sjön när solen så där vackert var på väg ner, svor jag att aldrig mer förbanna eller förlöjliga ljusets makter. Något som en livspoet som jag emellanåt har gjort