Berättelser

Vi håller på att anpassa oss. Anpassa oss för den nya tiden. För vad är en uteservering på spanska solkusten i jämförelse med att sitta ute mitt i Färgelanda city och äta pizza och dricka Pepsi?
Resebolaget jobbar på så fort de kan låter de meddela. Just nu är det minst åtta veckors återbetalningstid på betald resa. Flygbolag och hotell skall först betala tillbaka till Resebolaget och det kan säkerligen både ta tid och bli svårt. Såna pengar brukar i regel redan vara förbrukade.

Jag tänker på dagen som kom och nu är på väg bort. Tänker på dess berättelser. Aldrig har vi väl varit så omhuldade av berättelser som nu. På morgonen delar vi våra karantäntips och på kvällarna fylls flödena av #supportyourlocal affär. Det är balkongsjungande sydeuropéer och oansvarliga Stockholmare och smittkurvorna avlöper varandra samtidigt som vi fortsätter att dokumenterar tomma hyllor på ICA. 
Det är berättelser som bygger på fakta och det är vinklade verklighetsskildringar.
Jag äter ute på en lokal restaurang. Det är fakta. Men jag skulle också kunna ägna timmar åt att berätta om Andalusien, om Alhambra och Granada. Om mina äventyr och upptäckter.
Eller varför inte Pueblos blancos och dess berömda vita byar, eller Almerías fantastiska natur....Och så Sherry i Jerez  och en hel del flamenco....Det hade antagligen blivit fantastiska historier, men berättelsen från Färgelanda city fungerar nog lika bra idag.