Från olika världar

Jag och mina två bröder bodde i ett rött hus.
Det skulle kunna vara ett helt vanligt rött hus, men det är det inte, för det är där som jag som barn och tonåring bodde.
Min pappa byggde huset och vi flyttade in 1978. Det tänker jag på när jag tittar på den här bilden. Vi i vardagsrummet, jag längst bak, Ronny på stolen med Sigge i knät. Så annorlunda från mina första 10 år ute i Håmule.

Jag tänker på hur det var där i slutet på 70-talet, hur det var att flytta in till tätorten från att bott i flera år ensligt vid en skog, ett fält och en sjö.
Plötsligt fanns det andra barn i närheten som inte var min bror Ronny. Tidigare hade jag haft 3 kilometer till närmsta hus som inrymda barn. Så detta var stort. En hel gata med nybyggda hus fyllda med barn.
Ett år senare kom Sigge. Den yngsta av oss bröder. Han fick allt på en gång. Ellenö var fullt av barn. Han hade aldrig behov av att skaffa några låtsaskompisar...

Jag har inte kunnat låta bli att tänka på det idag. Fundera på hur olika uppväxtmiljöer påverkar oss. Hur det påverkade mig och Ronny att flytta in till det lilla samhället med två gator och massa barn och hur det hade varit om vi aldrig flyttat dit?

Jag hamnade till slut efter ett antal flyttningar i kommunens centralort. Här byggde jag mig ett eget hem. Ronny flyttade till huvudstaden, Sigge flyttade också till kommunens centralort tillslut. Våra barn har fått en helt annan uppväxt. Inte bara för att tiderna förändras, utan för det faktum att vi är spungna ur två olika världar.