Glädjen när andra lyckas

Han var ett av de där barnen som tränade i den där första judogruppen som jag kallar min första egna.
Jag var en ung ledare som vid sidan om min egna träning och tävlande fick ha hand om en egen träningsgrupp.
Han var flitig på judomattan och missade mycket sällan något träningspass.
Med åren som gick åkte vi runt på tävlingar ihop och flera läger. Redan som mycket ung berättade han om sina författarplaner, Han skrev små berättelser och skrev dikter. Vi kom varandra nära och jag vill tro att jag blev en sån där viktig vuxen som är så betydelsefull för barn och ungdomar som växer upp och en dag skall bli vuxna.
Där har idrottsrörelsen en ytterst viktig uppgift, men också ett stort ansvar.

För en tid sedan gav han ut sin första bok och den finns bland annat att köpa här.

Själv kom boken i min ägo tidigare i veckan. Signerad av författaren själv.

Där stod det följande:

Till Tommy Widekärr: För alla samtal och goda minnen. Tack för allt stöd.
Du var min idol och är det ännu.

De där raderna gör mig fortfarande tårögd och är mer värt en alla pengar i världen. Det är sånt man vill vara rik på. Tillit, förtroende och vänskap.

I slutet av den här veckan som vi nu skall påbörja, har vi bestämt att ses.
Sitta ner, samtala och kanske ta en promenad som vi gjorde förr i tiden. Det har vi inte fått möjlighet till på många år.
Vi har levt våra liv på olika håll. Skapat oss vår egna vardag. Så som livet är.

Jag är stolt och glad över att han lyckats förverkliga en dröm.
I dag fyller denna man 40 år och jag är glad över att kunna räkna mig till en av hans vänner.