Hur det en gång var

Jag drömmer blått och rosa och plockar fram den här härliga bilden från fantastiska Amalfikusten. Det är skönt att stanna till i tanken, att minnas tillbaka till den stund då allt kändes så enkelt. Det är något annat med Italien nu, något annat med den här världen, men minnena finns kvar.
Jag älskar allt med det där landet..eller iallafall nästan. Det är så många platser i Italien som imponerat stort på mig. Förvisso är varken Palermo eller Neapel bland dem. De städerna har jag aldrig förstått, trots att jag gett dem flera chanser. Med Amalfikusten är det något annat. Antagligen den vackraste kustremsa jag rest ut med. Både med båt, bil och buss.

Och..
tills att resebolag åter kommer finnas igen efter den masskonkurs som i dessa tider kommer ske och efter att gränser öppnats igen och framförallt ...människor tagit sig samman; skall jag titta på härliga bilder som den här och minnas tillbaka på hur det en gång var och hur det en dag åter skall bli.