I blåsnatten

Det regnar och blåser. Helga är vild just nu.
Inget mer än så och jag har varit på klubben, vilat, jobbat, druckit ett gäng öl, umgåtts med min gitarr, tittat på lite judo från Tokyo. Precis i den ordningen har min dag varit. Nu lite musik och sedan hockey. Så där en liten bit över midnatt. Jag och Ray Lamontagne och några Millers.
Nedstämt nu. Inget mer Kid Rock eller Hank JR i natt.

"I ain't about to go straight
It's too late
I found myself face down in the ditch
Booze on my hair
Blood on my lips
A picture of you, holding a picture of me
in the pocket of my blue jeans"
Joline, Ray Lamontagne

Lamotagne är på sitt miserablaste humör, men jag stöttar upp. Greppar själv gitarren sedan och spelar och sjunger med till "Hannah". Gapar med i "How come", men där tar det slut. För jag behöver luft. Ibland känns det som att den där instängdheten kommer ta död på mig. Detta blåsoväder håller fönster stängda.
Ute på balkongen dränks jag av allt det våta, dränks av vindens kraftspel. Det mullrar, det är friskt, jag dröjer mig kvar. Allt sköljs bort, men allt är ändå kvar. Helga kör på med outgrundlig kraft och allt är på sitt sätt vackert. Poesin i natten håller mig vaken