I’d trade all of my tomorrows for one single yesterday”

Kris Kristofferson skrev den enskilt bästa textraden i historien. Ibland är det så enkelt att urskilja sånt.
Och även om Me and Bobby Mcgee aldrig blev en sån där favoritlåt för mig, så växte jag upp med den. Den fanns på min pappas reportoar och var alltid en av de många låtar han framförde varje kväll på sin gitarr vid läggdags.
Vissa saker glömmer man aldrig. Andra saker glömmer man nästan direkt.

Varför skall man leva i nuet när allt var så mycket bättre förr? Den tanken känns befogad. I'd trade all of my tomorrows for one single yesterday.

Jag har en ledig dag från jobb, men är långt ifrån sysslolös. Jag måste skriva nu. Skriva väldigt mycket om jag skall bli klar med den där boken. Egentligen har jag massor av måsten. Massa saker som behöver göras, men som jag inte kan förmå mig att göra.
Det är stiltje och det är tillbakablickar från livet som gått.