I'll always remember us this way

Det är jag och Lady Gaga. Inget annat är viktigt i stunden.
Och likt filmen som jag såg under andra sidan årskiftet har dagarna och veckorna bjudit på tuffa och annorlunda sekvenser.
Jag håller fortfarande på och återhämtar mig från det.
Kanske starkare, kanske bättre, definitivt klokare.

"When the sun goes down
And the band won't play
I'll always remember us this way"

Hon sjunger för mig och jag tar in varje ord och dess meningar. Ibland går det upp för en vad som är viktigt och vad som kan vänta.
Så jag ger mig av till Nashville igen för att leva med musiken och allt annat i dess sammanhang och den där resan skulle jag för länge sedan bokat, men ibland är det som att man väntar på något som aldrig kommer hända.

"When you look at me
And the whole world fades
I'll always remember us this way"

Jag vill vandra i Madeira och tar mig också gärna en titt på de där andra tre öarna i samma själstyrande ögrupp..
Och jag vill stå och titta ut över Victoriasjön från Östafrikas västra högslätt och det är egentligen så mycket som jag vill göra, men just här och nu lyssnar jag till Lady Gaga och bara tänker på hur allting en gång var och hur allting nu skall bli.