Ingen blues, men mys och bus

Den här helgen hade jag planerat att gå på musikfestivalen i Färgelanda - Blå toner , något jag verkligen sett fram emot. Tanken på att kunna njuta av god musik på hemmaplan, i en miljö jag känner till så väl, kändes som en riktig lyx. Det är ju inte varje dag man får möjlighet till det.

Men som livet ofta visar oss, blir inte allt som man planerat. Istället för festival kom Leon på besök. Och med honom kom en helg fylld av välbehövligt morfar-mys.

Jag har inte träffat den där älskade ungen sedan innan vi åkte till Grekland, och det kändes som att det var en evighet sedan. Det var nästan som om tiden stått stilla, samtidigt som dagarna rusat förbi. När jag såg hans glada ansikte insåg jag hur mycket jag hade saknat honom.

Det blev en helg i högt tempo, med lek, skratt och mycket bus. Vi fyllde dagarna med allt som han tycker om.

Om jag ska vara helt ärlig, så vet jag att mitt sinnestillstånd mådde bättre av det här än av att gå på festival. Blues och annan musik har en förmåga att ibland dra mig ner i ett känslomässigt djup som inte alltid är riktigt hälsosamt.