Innan man ger sig iväg

På fotot sitter jag och min son på en diner någonstans vid den kanadensiska gränsen och håller på att avsluta frukosten.
Det är ganska tidigt och om en stund skall vi påbörja de dryga 700 kilometerna ner till Lancaster, Pennsylvania.
Idag när jag och han tvättade fönster tänkte jag på det där. Tänkte på alla de där resorna vi gjort tillsammans, men också det faktum att det kanske inte blir några mer. När det kommer omkring har han kommit dit nu när han inte finner något större intresse av att åka med oss längre. Att åka med sina föräldrar är ett minne blått.

Själv vill jag vara på väg. Just nu är den känslan starkare än någonsin. Bort från tristessen, det gråa och det tråkiga. Möta en ny dag från en diner någonstans i världen. Att få uppleva just det där ögonblicket innan man ger sig iväg.