Intensivt

Jag har varit hemma i en hel vecka. Det mesta av dem har varit i jet-leggens obarmhärtiga grepp. Som om man lever i ett parallellt liv med det verkliga, som om jag vore febrig, under vattenytan och på det sätt som man hör röster då.
Dagarna kom och gick. Kvällarna har handlat om träning eller fest.
Nu är det söndag och en vecka sedan jag var i New York.
Och nu har jag kommit hem från en helg på hotell och allt trevligt det kan innehålla.
Det är ett liv i 200 kilometer i timman.
Tempot tar aldrig slut.
Allt rusar förbi...
Men nu sitter jag still och tar in.
Reflektion och avstämning
Och jag tänker på dig.