It Ain’t Over ’til It’s Over
Jag tas tillbaka i tiden. På radion fylls rummet av ett välbekant intro – Lenny Kravitz och "It Ain’t Over ’til It’s Over". I samma sekund som den första tonen klingar, är jag tillbaka i ett ögonblick där den här låten betydde allt för mig.
Låten är från 1991- tror jag...eller den måste vara från då !
Den skiljer sig på många sätt från mycket av hans andra musik. "It Ain’t Over ’til It’s Over" är ett känslosamt stycke soul med starka influenser från 70-talets Motown-sound. Jag älskar det där funkiga groovet och melodin som genast griper tag i mig. Men det är inte bara melodin som fängslar – texten speglar en kamp om kärlek, om att inte ge upp även när allt känns hopplöst.
Jag minns att Lenny skrev den då hans äktenskap med Lisa Bonet började att gå åt skogen. Det var på den tiden som man fortfarande fick den nyaste informationen från tidningar. Det handlar om att kämpa för något man älskar, om att inse att så länge det finns ett uns hopp, är inget över.
Det är vackert tycker jag.
Det handlar om längtan, tvivel och att hålla fast vid en kärlek, även när vägen framåt är osäker.
Jag minns att låten en gång för mig hade en liknande innebörd. En period där livet kändes som en pågående kamp. Låten blev som ett soundtrack till den tiden, en påminnelse om att inte ge upp, att fortsätta kämpa även när det känns som om allt är på väg att rasa samman. Varje gång jag hörde Kravitz sjunga orden
"So many tears I’ve cried, so much pain inside, but baby, it ain’t over ’til it’s over,"
så kändes det som om han talade direkt till mig.
Det är fascinerande hur musik har förmågan att spegla våra känslor så exakt, att den kan fungera som en sorts katalysator för våra egna tankar och känslor. "It Ain’t Over ’til It’s Over" är en påminnelse om att även när saker och ting känns som om de är på väg att ta slut, finns det alltid en chans att vända allt.
Och nu känner jag samma sak som jag gjorde då. En värme, en uppmuntran att fortsätta, att det alltid finns hopp, så länge man inte ger upp. Det är en tidlös påminnelse.
Låten är från 1991- tror jag...eller den måste vara från då !
Den skiljer sig på många sätt från mycket av hans andra musik. "It Ain’t Over ’til It’s Over" är ett känslosamt stycke soul med starka influenser från 70-talets Motown-sound. Jag älskar det där funkiga groovet och melodin som genast griper tag i mig. Men det är inte bara melodin som fängslar – texten speglar en kamp om kärlek, om att inte ge upp även när allt känns hopplöst.
Jag minns att Lenny skrev den då hans äktenskap med Lisa Bonet började att gå åt skogen. Det var på den tiden som man fortfarande fick den nyaste informationen från tidningar. Det handlar om att kämpa för något man älskar, om att inse att så länge det finns ett uns hopp, är inget över.
Det är vackert tycker jag.
Det handlar om längtan, tvivel och att hålla fast vid en kärlek, även när vägen framåt är osäker.
Jag minns att låten en gång för mig hade en liknande innebörd. En period där livet kändes som en pågående kamp. Låten blev som ett soundtrack till den tiden, en påminnelse om att inte ge upp, att fortsätta kämpa även när det känns som om allt är på väg att rasa samman. Varje gång jag hörde Kravitz sjunga orden
"So many tears I’ve cried, so much pain inside, but baby, it ain’t over ’til it’s over,"
så kändes det som om han talade direkt till mig.
Det är fascinerande hur musik har förmågan att spegla våra känslor så exakt, att den kan fungera som en sorts katalysator för våra egna tankar och känslor. "It Ain’t Over ’til It’s Over" är en påminnelse om att även när saker och ting känns som om de är på väg att ta slut, finns det alltid en chans att vända allt.
Och nu känner jag samma sak som jag gjorde då. En värme, en uppmuntran att fortsätta, att det alltid finns hopp, så länge man inte ger upp. Det är en tidlös påminnelse.