Jag är där nu

Jag satt ute när regnet kom.
Ett strilande sommarregn. Jag samtidigt med solen i ögonen.
Och måsarna fotsatte att skräna och huvudvärk till trots kände jag just där och då en dos av tillfredställelse. Som om allt släppte inom mig och liksom rann ur mig.
Så här års brukar anspänningarna nått sitt klimax, för att helt plötsligt bara släppa. Jag var där idag.
Men nåt som är säkert är att man får starkare ben i uppförsbacke och underbara Golda Meir sa att ingenting i livet bara händer. Man måste ha ork att möta hinder och ork att övervinna dem. Ork är att kämpa.
Det där tänkte jag på när jag satt och såg på hur regnet kom in och strilade ner som ett befriande sommarregn.
Jag är där nu.