Jag har blivit skjuten

Det är bara jag och en kaffekopp. Klockan är 6 på morgonen. Platsen är hemma hos mina föräldrar. Jag sitter ute och solen skiner och sprider värme. Det är fågelsång och högsommarmorgon.

Jag har inte sovit på hela natten.

Jag avbryts i mitt tillfälliga lugn av att min mobil plingar till. Det är ett meddelande från min vän Brian i Georgia. Jag vet att han är tillbaka i Macon igen.

Meddelandet lyder: 'Jag har blivit skjuten". 

Jag tar kontakt med honom och vi pratas vid. Han är förstås bra medtagen.

Han berättar att han skulle tanka bilen och att när han stannat så fläktes dörren upp, han sköts och rånades. 

Det är sånt där som ger perspektiv på livet. Det tänker jag på.

Jag tänker på min vän. Tänker på vad som kommer hända honom nu. Tänker på att jag aldrig blev kvar i USA. Oroas över och funderar på hur allvarligt skadad han är. 

och jag är trött, men på samma gång aldrig känt mig piggare. 

Jag tror på att ta hand om dagen som den kommer. Göra den till min allra bästa dag. 

Livet är så kort för att inte levas väl. I natt och denna morgon har det blivit än tydligare för mig.