Juldagsbetraktelser

Jag var uppe tillräckligt länge i natt för att se temperaturen sjunka under 10. Nu ligger det stadigt runt -5 och solen skiner vackert på en klarblå himmel.

Det är middagsförberedelser i massor. Typiskt juldagsgöra. Men mysigt är det och egentligen inte alls betungande. Det känns faktiskt att det blivit ljusare! Nu går vi mot ljusare tider.

Börjar så smått att längta efter fysisk aktivitet. Det bådar gott! Avslutade min sista arbetsdag för året med att spela en volleybollmatch. Det var kul! Det stämde ganska bra för mig om man bortser från serven. Vårt lag vann. I och med det uttökar jag nu min korta lista på fysiska aktiviteter som jag fortfarande tycker om till tre.
1. Tennis
2. Randori (judo)
3. Volleyboll
Det bästa är att jag känner mig färdigläkt. De knäskador som jag drog på mig på judomattan i början av september tycks nu vara läkta. Skönt om jag kan stå på judomattan i januari igen frisk!

Julledighet inbjuder till förhoppning om att få frossa i saker som jag inte annars gör så mycket. I mitt fall handlar det om att spela gitarr och släktforska. Framförallt hade det varit häftigt att få skriva ett par nya låtar. När det gäller släktforskningen har jag en förhoppning om att nu lämna Poltava och mina förfäders vedermödor i det kriget och fortsätta att grotta ner mig på min fars sida bland fiskare och stenhuggare. Misstänker dock att jag i ren romantisk idioti väljer att reflektera över Petter De Flons trettonåriga fångenskap i Moskva, kärlek och svek och en dramatisk hemfärd till Sverige, ännu en gång. Historier om torsk och granit känns inte lika spännande trots allt.

Jag önskar er en fortsatt fin jul!