Med lätt sinne och hjärta lugnt

Som oftast går veckorna undan i mitt liv. Den här veckan har varit ett undantag. Dagarna har varit långa och liksom segat sig fram.
Och egentligen så skall jag inte ha så ont av det, då det i praktiken innebär att mitt liv faktiskt blir en aning längre. Iallafall som jag själv uppfattar det och det är ju det som egentligen spelar roll. Eller hur?

Men det finns ett litet undantag i det där "sega sig fram" för helgen har varit fantastisk och innehållsrik i goda vänner lag och det ger liksom hela den här veckan en positiv inramning.
Jag kan inte påstå att jag känner mig utvilad, men sinnet är lätt och hjärtat lugnt.
Nu kan jag med tillförsikt se framemot en ny vecka.