Min längtan

Den 3 november i fjol tog jag denna bild. En fantastastisk dag i Central park. Hela jag ett enda stort leende. Så som mina dagar i New York ofta är. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtade dit nu. Corona fria dagar i Central park, lunch i Chelsea, Fika vid Washington Square eller någon annanstans i Greenwich Village. En rockklubb på Bleeker street senare, eller mer österut i East Village. Dygn fyllda med bara Tommysaker.
Och om jag skulle varit i New York precis nu, skulle jag göra precis det som jag brukar att göra.
Fika, gå på restauranger, hänga i parker, gå på rockklubbar, hockey och musikal.
Sånt som jag gjorde i fjol, i förrfjol och året innan dess. Eller alla dessa höstar i just New York...

Kanske är längtan större nu därför att det inte går. Kanske för att allt i mitt liv just nu handlar kring min bok Michelletimman som utspelar sig i den där staden.
Oavsett vilket är det där som jag vill vara nu.