När ingenting känns omöjligt

Idag judotävling i Trollhättan.
9 stycken entusiastiska barn från klubben som alla gjorde sin första tävling utanför klubbens dojo.
Härlig start på denna dag.
Kanske är det just där - på tävlingsarenan som jag trivs allra bäst.


Och på någotvis har årstiden visat sig på bästa sätt. Den där hösten som jag misstror så.
Ännu en solig dag och jag som får åka till föräldrahemmet och sedan gå längs hoppetsväg tillsammans med min mor och samtalen är mer kvalitativa än någonsin.
Där nere vid sjön sedan, jag och hon på en bänk och ansikten riktade ut mot sjön. Det är blått och så vackert...

Och 

Nu tänker jag skriva på den där låten som malt och malt inne i mitt huvud i strax 3 dygn. Det är dags att släppa ut den och låta orden forma sig själva.
För i just denna stund är ingenting omöjligt!