Något att längta efter

Andra september.
Jag tog den här bilden i början av juli för två år sedan. Jag stod uppe på ett berg och tittade ut över havet. På högra sidan Madeira Airport. Den ökända flygplatsen där piloterna måste styra rakt mot bergen för att i sista stund göra en tvärvändning för att både landa och lyfta.
Även om vi väljer att leva i nuet, behöver vi människor något att se framemot. Så här års får jag alltid en stark känsla av att vilja resa ifrån. Jag tittar på den där bilden extra länge. Jag tycker om den.Tycker om färgerna, men också vad den står för.
Verkligheten är mest grå. Grått ute, grått inne. Det börjar nu. Jag behöver vara på min vakt. Jag söker i mitt minne om positiva sånger om september. Jag famlar i blindo. Osäkerheten är stor.
Vad ser jag fram emot? Vad längtar jag efter?