Statement

Den här veckan har varit ett elände. Jag har inte till vana att utrycka mig så. I min läggning är jag betydligt mer positiv.

Men

Ibland är det kanske så att saker och ting bara är som de är och man måste få skrika ut sin ångest, sin ilska och vrede?

I dag har jag dock kvittrat som en lärka. En skön Torontovinst i natt och under morgonen åter på klubben för att hålla träning för härliga barn. Dessutom härligt eftersnack med mina tränarkollegor efteråt.

Känns skönt att jag bestämt mig för att prioritera min egna träning detta år. Inget förbannat nyårslöfte, utan ett rent statement. Lite egotid då jag främst skall satsa på mig själv på mattan.
Det är förbannat tungt för mig, men jag vet ju att det snart släpper, att jag hittar flytet, koordinationen och framför allt tajmingen.
Att få upp det där flåset lär dock dröja lite längre...

I morgon tänker jag sova. Det har inte blivit mycket av den varan denna vecka.
Sedan kommer nog allt gå som en dans igen. Jag är på gång!