Walk away Renee

I morgon skall jag på kalas. I kväll dricker jag mitt vin kallt.
Det är jag och Jimmy LaFave.
Det är innerlighet och förtröstan . Det finns stunder för allt.

Linda Ronstadt spelade in den. Likaså Rick Price. Four Tops fick en riktig hit med den 1967. The Left Banke spelade in den först. Året var 1966.
Elvis, Ricki Lee Jones och Bon Jovi gör den ok.
Rolling stone placerade den på plats 220 av världens 500 främsta låtar.
Bästa versionen gör dock just LAFave. Den där känslan, den där rösten som kan förlåta allt...

"Just walk away Renee, No you won't see me follow you back home. Now as the rain falls down upon my weary eyes, I start to cry. "

Aftonbladet flashar till i min smart watch.
SVERIGE KROSSAR VITRYSSLAND. Stora ord från en liten fotbollsnation som lyckas vinna över en ännu mindre fotbollsnation....
Fotbollsdårarna i det här landet är svältfödda på vinster och framförallt stora sådana de sista åren.
För mig får man gärna krossa fotbollen. Jag tänker inte dölja vad jag tycker om fotboll längre.

Just Walk away Renee. Kanske följer jag med. Natten är ung och jag känner mig pratsam. På "stämma av humör".
Allt är som det är.