Året var 1994 (men långt innan VM i USA)

Jag har spaning på livet. Mestadels det som varit.
Under de senaste veckorna har jag konfronterats med bilder från förr. Riktigt gamla saker, men ändå från vuxentiden. Vissa av de där sakerna som bilderna förmedlade hade jag glömt, men det mesta kom nog tillbaka allteftersom att nya bilder dök upp. Detta tillsammans med saklig information från olika minnesbärare.
Den där Messangergruppen med vänner från förr som en dag helt plötsligt fanns där har tagit med mig på en tidsresa till något som för mig var helt borta. Jag gillar gamla bilder och visar dem gärna. De här kommer dock få vila där de är.

1994 och 1995 var ett par ruttna år. De sämsta åren i mitt liv så här långt. Dock finns det vänner där som jag både saknar och gärna träffar igen. Och visst fanns det stunder och visst fanns det skratt. Allt det där ihåliga var inte bara ett fördärv.

Nu sitter jag här med minnen från förr, men med blicken stadigt fäst framåt och ännu en gång kan jag konstatera att det är bara det som man vill minnas som man minns.