Öppna era hjärtan
För inte så länge sedan gick jag precis där det fruktansvärda hände. Så har många anledning att tänka idag.
Jag gick där, skannade av runt omkring mig med blicken, medveten om att det skulle kunna hända något. Dessa terrordåd med fordon har fått en att inse att det kan hända närsomhelst på öppna platser som har en strid ström av människor som passerar. Det var en tidsfråga.
Nu ett land i sorg, vrede och hopplöshet. Jag känner hur ondskan bara mer och mer drar mig ner i ett svart hål, där det inte finns någon möjlighet att ta sig tillbaka. All den här ondskan som bara mer och mer ökar har under en tid gjort mig nedstämd och levnadstrött. Om det inte är nog nu, vill jag inte vara med längre....
Ondskan är smart. Den håller dessutom på att vinna. Jag är inte rädd för mycket, men det skrämmer mig.
Nu ropar vi efter hämnd.
Idiotin är i centrum.
För alla de där som nu ropar eftar att slänga ut de som man tror står på ondskans sida, med andra ord den där "klumpen" av människor som kallas muslimer, gör precis det som terrormakarna vill att vi skall göra. De vill att vi skall vara korkade. Att vi skall dra alla över en kamm, få oss att attackera hej vilt, "ut med packet, ut med allihopa!"
"Slå dem gärna, varför inte ge igen med samma mynt...."
Crash boom bang!
Och så har vi gått i fällan.
De har fått sina allierade bröder och systrar och nu är det krig på riktigt.
"våldta deras kvinnor och barn, skriker vi, precis som de gör med våra"
"Slit ut deras tarmar och häng deras barn i dem!"
På sociala medier just nu florerar Fredrik Reinfeldts klassiska ord från sommartalet han höll 16 augusti 2014"; öppna era hjärtan".
Nu som ett hån och en förevändning för naivitet.
Det man inte förstår är att det är en själv som är naiv och dum. Man går precis i fällan, man går precis i ondskans djävulska plan. Man föder terrorismen med ännu fler och farligare män oavsett om de får vara innanför våra gränser eller ej.
Den kloke säger "öppna era hjärtan". Det är med kärlek den här världens måste vinnas. Allt annat är inte bara meningslöst, utan också destruktivt och självförstörande.
Den dagen vi slutar att bry oss om varandra, då länder inte ingriper när diktatorer mördar sina egna, då vi inte längre tror på kärleken, eller bryr oss om våra medmänniskor....då..då är det slut.
Så vi får inte tappa tron på att vi kan göra "rätt",
att vi skall sluta att hjälpa, rädda och ge kärlek. Vi får inte låta de vinna.....
Tyvärr börjar jag tappa tron på oss.
Jag är rädd för att de kloka människorna i vår värld håller på att raderas bort.
Det är en svart dag.
Så välkommen till domedagen, välkommen rätt ner i helvetet!