Adjö maj, välkommen juni

Det är på gränsen. Gränslandet till juni och sommarens hemlighet. På promenaden njöt jag av grönskan och öppna fält och minnen från min barndom poppade upp. För det var när man var barn som sommaren var som bäst.

I barndomens somrar fanns en magi som är svår att sätta ord på. Solens strålar var varmare, himlen blåare och tiden tycktes stå stilla. Varje dag var ett nytt äventyr, en chans att upptäcka något nytt. Vi sprang barfota genom det daggvåta gräset, plockade blommor i dikesrenarna och byggde kojor i skogen.
Nu när jag promenerar genom samma landskap, ser jag barn leka på samma sätt som jag gjorde. Det fyller mig med en varm känsla av nostalgi och hopp. Sommaren har en förmåga att förena generationer, att skapa minnen som lever vidare. 
Juni är också en tid av förväntan. Den långa vintern är bakom oss, och vi ser fram emot ljusa kvällar och ljumma nätter. Det är tiden för midsommarfirande, för grillkvällar och badutflykter. Det är månaden då allt blommar och vi påminns om naturens rikedom.
När jag vandrar vidare, känner jag en djup tacksamhet för dessa stunder av enkel glädje. Maj har gett oss sin sista kyss, och nu välkomnar vi juni med öppna armar. Det är början på något nytt, men också en fortsättning på det vackra som redan är.

Så, adjö maj, och välkommen juni. Låt oss fyllas med ljus, värme och de små ögonblickens magi. Låt oss skapa nya minnen som vi en dag kan blicka tillbaka på med samma värme som vi minns våra barndoms somrar.