Allt för stunden

”Man tänkte inte så mycket på fästingar på 70-talet”, kommenterar min bror Ronny denna bild. Det stämmer säkert. Tror inte att jag hörde ordet fästing som barn. Som att de inte fanns.
Jag gillar den här bilden. Jag så full av liv, så oförstörd, lycklig och hungrig på livet. Hungrig på vad som skall hända sedan, hungrig på nästa äventyr. Det var en annan sorts frihet när man var barn. Speciellt om man som jag bodde på landet ( landet på riktigt) Det fanns inga begränsningar.
Allt just för denna stund. En ung pojke, på väg någonstans, han nog inte själv vet var.
Och solen skiner.