Madeira är platsen att bli gammal på. Det är rent och fräscht, fantastisk god mat och bedårande vackert. Klimatet är perfekt där det hela tiden är behagligt. Varken för varmt eller för kallt. Det skiftar mycket mellan klarblå himmel och extremt molnigt. Temperaturen är dock densamma. Det är ej heller speciellt dyrt. Mycket billigare än t ex Kanarieöarna som inte ligger så långt härifrån. Idealiskt för pensionärer och faktum är att den största gruppen av turister är just pensionärer och det är fullt förståerligt. Den dagen jag får gå i pension är det här man skall tillbringa minst ett par månader om året.

Vi brukar gå ut tidigt på morgonen. Efter frukost för att ta en längre promenad. Det är också oftast som soligast just på morgonen. Den här morgonen gick vi till Katarinaparken. Som någon sa; "Så nära paradiset på jorden man kan komma". Otroligt Fridfullt och vackert. Fina växter, fontäner, fåglar och hänförande utsikt!

Den här ön verkar inte ha mycket vilda djur om man bortser från fåglar då. Dock kryllar det av små ödlor som man finner överallt ute.
Ibland ser man någon också kila förbi här i vårt uterum, men från och med nu har vi också minst en inne. Närmare bestämt i sovrummet. Självklart går det inte att hitta den nu, men jag är säker på att den kommer dyka upp under mitt täcke inatt.
Och även om jag inte räds dem, så är det sista jag har lust med just nu att ha något som kilar runt min kropp i natt. Om detta handlar mycket om mitt liv just här och nu.

Ny dag på Madeira som börjar med en härlig frukost och följs upp med en skön promenad.
Idag skall vi åka norrut och från och med nu blir det att bekanta sig med ett antal andra platser här på ön.
Bilderna ni ser är från gårdagskvällens restaurangbesök. Av allt fantastiskt här är kanske just maten det som sticker mest ut.
Jag skulle enkelt kunna bytt ut ett par dagsaktiviteter mot ytterligare ett par restaurangbesök under dagen. Utbudet av restauranger och rätter är stort och det är fantastiskt tillagat oavsett om det är en lokal traditionell rätt eller någon "vanlig" matklassiker. Jag längtar redan till dagens lunch!

På morgonen tycks det alltid vara som varmast ..och finast.
Det är en obligatorisk morgonpromenad på den fina strandpromenaden, ett stopp för en kopp kaffe, ett annan stopp för en glass. Allt medan linbanan precis öppnat och båtarna gett sig ut till havs.

Den gröna ön ute i atlanten.
40 mil från Gran canaria, 60 mil från afrikanska fastlandet och 100 mil fron Lissabon. Där har ni positionen.
Efter en lång resa kom vi i morse tillslut fram och möttes av det som alla pratar om som varit här tidigare. Naturen är sagolik, grönskan frodas, allt känns exotisk med dess blommor och växter som man hittar överallt.
Och så alla exotiska frukter...

Vi har hyrt en lägenhet i centrala Funchal, öns huvudstad som på sitt bästa sätt under dagen fått visa upp sina vackra byggnader och lika vackra trädgårdar.
Idag har vi hunnit med fiskmarknaden, 25 minuter linbana upp till toppen av berget Monte, åkt ner för Monte i fart, 4 km neråt i en klassisk madeirasläde och vi har njutit av deras restauranger och kaféer.
Det här känns riktigt bra!

I Funchals gamla stadsdel där vi bor hittar man Mercado dos Laradores som är Madeiras största marknad. Här inryms både fiskmarknaden och frukt- och grönsaksmarknaden.

Idag låg vårt fokus på fiskmarknaden och det var fascinerande att bara titta på all rörelse och aktivitet som hände i den stora hallen.

De här vackra varelserna är dolkfisk och det är av den som man gör Madeiras nationalrätt Espada.
Idag har jag fått lära mig att den lever på 2000 meters djup och på natten går upp till 700 meter där den fångas med långrev på ca 80 krokar. Jag har inte provat espadan ännu, men det kommer jag snart göra.