Debut
I morgon kväll gör jag scendebut. Jag skall öppna min dörr för kulturen på riktigt. Jag ska stå där i centrum framför ett gäng "kulturkritiker", poeter, lyriker och förväntandsfulla "ordälskare" och som det står i påannonseringen; Tommy Widekärr läser sina egna texter.
Vad läser man för nåt? Har jag något material? Frågor som tidigt kom upp, efter att jag fick frågan om jag ville vara med och deltaga.
Jag skriver mycket, men det var evigheter sedan jag ägnade mig åt poesi. De senaste dagarna och veckorna har jag ägnat mig åt det. Jag har skrivit, reflekterat och skrivit igen.
Jag läste lite för min son idag. Ville först och främst träna på att läsa.
Han sa att han tyckte det var bra, men sånt där som man höll på med uppe i "fjollträsk" och inte i Färgelanda. Ja, han utryckte det faktiskt så. Det fick mig att le. Gjorde mig nöjd att jag faktiskt kunde visa upp en annan sida av sin far.
Lät också en vän läsa mitt material. Som en sista "domare". han känner till mitt förflutna. Han kan poesi. Han kan sin lyrik och hur allting fungerar. Och framförallt; Han vet hur jag tidigare jobbat.
Han skrev så här som svar;
"Läste nu den sista dikten. Sparade den tills nu. Du skriver logiskt och självklart. Du har liksom fortsatt där du en gång slutade. Jaget i dina dikter är naturligtvis den samme. Men nu är det inte en ung och dum romantiker som låter sig styras av knulla och äventyr. Nu tycks det mig som om du reflekterar eller till och med summerar. Jag hoppas att du ska fortsätta att vara inspirerad även fram över."
I morgon gör jag debut. Debut i det lilla offentliga rummet som är på riktigt. Inte cyber, helt live! Kanske har jag valt fel material? Vad vet jag, men roligt skall det bli. Plats på scen i centrumhuset, Färgelanda, tillsammans med andra, onsdagen den 12 november, Tommy Widekärr läser sina egna texter...
Spännande!
Vad läser man för nåt? Har jag något material? Frågor som tidigt kom upp, efter att jag fick frågan om jag ville vara med och deltaga.
Jag skriver mycket, men det var evigheter sedan jag ägnade mig åt poesi. De senaste dagarna och veckorna har jag ägnat mig åt det. Jag har skrivit, reflekterat och skrivit igen.
Jag läste lite för min son idag. Ville först och främst träna på att läsa.
Han sa att han tyckte det var bra, men sånt där som man höll på med uppe i "fjollträsk" och inte i Färgelanda. Ja, han utryckte det faktiskt så. Det fick mig att le. Gjorde mig nöjd att jag faktiskt kunde visa upp en annan sida av sin far.
Lät också en vän läsa mitt material. Som en sista "domare". han känner till mitt förflutna. Han kan poesi. Han kan sin lyrik och hur allting fungerar. Och framförallt; Han vet hur jag tidigare jobbat.
Han skrev så här som svar;
"Läste nu den sista dikten. Sparade den tills nu. Du skriver logiskt och självklart. Du har liksom fortsatt där du en gång slutade. Jaget i dina dikter är naturligtvis den samme. Men nu är det inte en ung och dum romantiker som låter sig styras av knulla och äventyr. Nu tycks det mig som om du reflekterar eller till och med summerar. Jag hoppas att du ska fortsätta att vara inspirerad även fram över."
I morgon gör jag debut. Debut i det lilla offentliga rummet som är på riktigt. Inte cyber, helt live! Kanske har jag valt fel material? Vad vet jag, men roligt skall det bli. Plats på scen i centrumhuset, Färgelanda, tillsammans med andra, onsdagen den 12 november, Tommy Widekärr läser sina egna texter...
Spännande!