Den underbara okontrollerade njutningen
Jag har tappat dagarna. Jag är dagsvild. Jag håller på att tappa greppet om det som jag definierar som min ordning och struktur i dagen. Istället föds en ny ordning, en substruktur som jag i egentlig mening ej kan känna mig delaktig i att ha skapat. En del skulle kalla det semesterlunk, standby-läge, att ta ett steg åt sidan..
I min värld däremot är det kaos. Dagarna bara går och jag gör ingenting för att ändra någonting. Jag mår bra måste ändå sägas. När jag känner efter kan jag inte säga något annat. Men jag har tappat kontrollen och det är i min mening katastrof. Jag drar mig mer och mer in i skuggorna, undan sol och bad, undan träning och antiträning. Jag läser en del. I sanningens namn läser jag en massa och på kvällen åker jag in till hamnen för att äta en riktigt god måltid. Förvisso inget alls fel på maten på hotellet, men denna utsikt.. Denna underbara havsutsikt som varje kväll bjuder på nya dramatiska avsnitt ur livets bästa film. Filmen om den underbara okontrollerade njutningen.
I min värld däremot är det kaos. Dagarna bara går och jag gör ingenting för att ändra någonting. Jag mår bra måste ändå sägas. När jag känner efter kan jag inte säga något annat. Men jag har tappat kontrollen och det är i min mening katastrof. Jag drar mig mer och mer in i skuggorna, undan sol och bad, undan träning och antiträning. Jag läser en del. I sanningens namn läser jag en massa och på kvällen åker jag in till hamnen för att äta en riktigt god måltid. Förvisso inget alls fel på maten på hotellet, men denna utsikt.. Denna underbara havsutsikt som varje kväll bjuder på nya dramatiska avsnitt ur livets bästa film. Filmen om den underbara okontrollerade njutningen.