En fin tid

Äntligen måndag och en ny vecka! Det finns något oskuldsfullt i det där att börja helt från scratch. Måndagar är bra. En hel vecka ligger framför en och man vet faktiskt inte riktigt hur det kommer sluta. Det tycker jag är kittlande, spännande, utmanande. Måndagar är bra.
Och värmen hänger kvar och man kan inte annat än att bli lite smått misstänksam om hur det skall bli när de "riktiga sommarmånaderna" anländer. För visst är det så att om det är kanonväder så här under våren och försommaren kan man vara säker på att det regnar resten av sommaren....Eller? Jag håller tummarna för att jag har ...fel.

En fyra dagars ledighet tog ganska abrupt slut, men trevligt och bra hade jag det och mest nöjd är jag kanske med att vi tillslut fick till den där familjebilden. Mamma, pappa, vi söner och våra familjer. Tyvärr utan Marie, men vi fick en bild och den kommer bli viktig i vår framtida historiska dokumentation.

Nästa längre ledighet påbörjas runt midsommar och fram till dess gäller riktig full fart innan ännu en semester skall ta vid.
Det är en fin tid nu.