En lördagsmorgon på judomattan: Att hitta frid i en inrutad vardag

Lördag och judomorgon.
Jag vaknade jättetidigt, men det gör jag för det mesta numera. Kanske för att jag hela tiden har så mycket kring mig? För att min vardag, men också helger är så extremt inrutade? Jag läste någonstans om just det. Att när man har det stressigt runt omkring sig påverkar det sömnen.
Stressad förresten, det känner jag mig sällan. Kanske för att jag är bra på att ha en struktur över dagen? Men tröttheten kan jag känna och känslan av att känna uppgivenhet…
Men lördagsmorgnar på klubben är något jag fortfarande brinner för och som sällan känns jobbigt, trots att det binder upp mig för annan helgaktivitet och att det också kräver en del förberedelser och planering.
Så jag gör mig redo som så många gånger tidigare, för några timmar på judomattan och ser fram emot att jobba med vårt fina och kompetenta tränar-team och möta dessa härliga barn.