Förväntan och förtvivlan
Att vara ett sport-fan kan vara så svårt och ångestladdat.
Som att vara ett Toronto Maple Leafs - fan, ha stora förväntningar och verkligen leva sig in i en hockeysäsong. Leva med den ständiga tron att "i år är året som Maple Leafs går hela vägen och tar hem Stanley cup...
Och i natt...
Återigen förväntan. Kanske ännu mer än vanligt. Ett viktigt rival-möte mot Montreal och två vinster av två möjliga inledningsvis. Och det började bra. Mina hjältar körde på hårt och ganska snart ledde man med tre mål. Sedan ett ödesdigert misstag, sedan ett till och plötsligt så ledde de där hemskingarna från Quebec..
Men i slutet tog Leafs ut målvakten, in med en extra spelare och så wow! Matthews nätar och det är lika. Sedan övertid, som går över i straffläggning. Där är det kört Matthews har inga fler mål i sig och lagkaptenen och härföraren missar...
Att förlora en match är inte en stor sak. På 82 matcher kommer man förlora några av dem. Vad det handlar om är att förlora så få som möjligt.
Ändå känns det så tungt. Detta fortfarande trots att det har gått så många timmar sedan matchen tog slut.
Jag konstaterar;
- (minus)