Georgia rain

Måndag kväll, redan lite trött och hela veckan ligger framför mig.
Regnet öser ner utanför och jag hör alltihop genom den öppna balkongdörren. Regnet kom och spolade hänsynslöst bort det soldränkta landskapet. Jag har vissa farhågot att det inte skall sluta nu. Att det skall vara abrupt över och att semestersverige ännu en sommar inte skall överaska.
Det blir natt och jag blir kvar uppe. Söker den där perfekta godnattmusiken. Regnet fortsätter att ösa ner. Jag går ut för att känna efter. känna efter hur regnet känns mot mitt ansikte. Känna hur blött det är. Känna den där uppfriskande känslan som kan rena och väcka till liv. Trisha börjar sjunga om Georgia rain samtidigt som jag sakta men säkert blir genomblöt.

"The Georgia Rain on the Jasper County clay
Couldn't wash away what I felt for you that day
Just you and me down an old dirt road
Nothin' in our way
Except for the Georgia Rain"

Mina tankar tar mig tillbaka många år i tiden. Om nuvunnen kärlek, om lycka och besvikelser, men också hur det var att promenera hela vägen från 720 Tidewater Circle ner till Arlington park i just Georgia regn. Om hur det är att stå på bron över Ocmulgee river en regnig dag och fundera på om man skall hoppa på det där tåget till Santa Fe eller ej. Hur det där regnet alltid kom blixtsnabbt och avväpnande. Precis som det här regnet som jag står i just nu.
Det är lite blött, men jag har inga negativa farhågor längre.