Golden hour

"You're my golden hour
The color of my sky
You've set my world on fire
And I know, I know everything's gonna be alright"

Alla behöver vi en "Golden hour". Även jag.
Att bara koppla av och göra det man själv vill.
Och den sista tiden, kanske sista halvåret har det kommit upp för mig vad jag saknat, eller kanske mer riktigt; att jag just saknat. För ibland förstår man inte det själv. Livet rullar på och man tror att allt är som det ska.
Jag har lärt mig och jag har blivit klokare under det här halvåret, bara genom att ...tillåta mig.
Jag är mycket starkare nu ...och svagare...
Kanske när allt kommer omkring är detta bara en fas i livet. Något som kommer och går. Ikväll spelar det inte så stor roll. Jag får vara med om det, här och nu och jag kommer alltid kunna bära med mig det. Min Golden hour.
Men, allt är så förgängligt. Tiden så knapp, kärleken så kortlivad. Och i denna stund kommer den där nya Willie Nelson låten upp för mig, It's not somethin' you get over
But it's somethin' you get through och jag inser att det egentligen inte är så mycket som spelar någon roll. Saker är som de är och jag måste ta alla de chanser jag får i livet. Jag kan sitta och titta på, eller ta chansen. Jag har fått min Golden Hour och det är en ynnest.