I mina tankar

Jag väntar vid en rondell. Det är gråare än gråast. Dock ser jag på bilden sedan att där borta finns en strimma ljus, en sol på väg upp.
Jag sveper genom dagens göromål och det enda jag fastnar för är kvällens träningspass. I min ålder måste man vara pigg och orka hela dagen, men det kan vara en utmaning i sig. Det är allt för ofta så att när kvällen kommer och det är dags för träning känner jag mig alldeles för trött för fysiska utmaningar, men jag vet att det är just den utmaningen som gör mig piggare.
Jag har inte ont längre. Inte någonstans, men jag är fortfarande alldeles för försiktig på judomattan.. Jag vill våga ta i, våga utsätta mig för saker. Det kommer nog tids nog. Jag vill vara en fighter igen.

Det är sånt här jag tänker på en morgon runt sju. Jag vid en rondell. Jag som väntar på första resan och dess resmål. Jag och mina tankar.