Jag har allt

Det är kväll... Och jag går på stranden där ungdomarna dröjer sig kvar i den vackra våraftonen. Ja, en och annan modell äldre vägrar också att bege sig hemåt.
Jag kan känna en viss avund på denna ungdomliga frihet. På hur ett helt liv ligger framför en.
Jag tänker på min egna ungdom.
På min egna ungdomliga frihet.
Hur det var och hur jag faktiskt verkligen levde ut allting. Både på gott och ont.
Men förutsättningarna är annorlunda nu. Övervägande till det bättre (om man bortser från ålder då).
Nu sitter jag på min favoritbar.
Tittar ut över havet och en sol som är på väg ner.
Det är så vackert så att det gör ont.
I denna stund inser jag att jag har allt.