Jag sätter färg på alltihopa

Runt frukostbordet pratas det om hösten.
Jag lyssnar, tar in, men deltar inte i samtalet.
Det är 9 grader och grått.
Det känns som att regnet hänger i luften när jag vandrar i väg för att bli upphämtad av min samåkningskollega.
Det är kyligt dessutom och shorts och korta ärmar känns diskutabelt.


Men
Någonstans inom mig bor det en fighter och man måste banne mig kunna härda ut i augusti.
Långbyxor får vänta.


Så jag sätter färg på alltihop.
Viktigt att gå innefrån och ut.
Bort med det gråa trista, in med hela färgkartan.
Det är en kombination av en bred och liten pensel.


I kväll är det säsongens första officiella träningspass.
Jag vill gå och lägga mig direkt när jag kommer hem.


Men,
jag målar, sätter färg på alltihop och kvällens träning skall bli ett pass i regnbågens alla färger.
För om inte jag gör det,
Vem skall jag då annars kräva att göra det?