Just nu

Det är fem dagar kvar och denna morgon möttes jag av ett tungt besked. Det är alltid hemskt när någon går bort alldeles för tidigt. Ännu mer om det är någon man känner. Det är sånt där som hänger med en hela dagen och som man inte kan släppa tanken på. Nu tänker jag på hans familj, på barnen och det där ofattbara som aldrig får hända.

Jag är på väg.
Jag tar en titt i hyllan och låter blicken gå över de olika reseguiderna. Jag har besökt de flesta av dessa platser. En del ett flertal gånger. Denna gång kan jag hamna var som helst, för jag vill bara komma i från. Komma i från för att åter kunna komma hem.
Jag känner mig vid gott mod, men ändå nedstämd. Ibland är livet orättvist och trist.