Låt inget gå dig förbi

Mitt livsmotto har i den "moderna Tommytiden" alltid varit "Lev hela dagen". På så vis har jag levat. Precis som om det vore min sista dag i livet. Jag tror på att man måste finna glädje i en måndag, lika mycket som en fredag. Att leva bara för helgen, eller fredag och lördag gör livet så kort och innehållslöst. För vad händer om lördagen skiter sig? Man måste ha ett jobb man trivs med. Om inte; dags att byta. Man tillbringar en så stor del av sitt liv på jobbet och man har inte tid på att slösa bort den på meningslösa saker som man inte trivs med.
Sedan blir det förstås som det blir med det ändå. Livet suger ofta, det är tufft och orättvist och just därför är det så viktigt att varje morgon möta en ny dag med värdighet och nyfikenhet. I går var det mycket vinäger, men idag är det en ny dag. Jag kör på som jag alltid gjort.
Jag blev uppe en stund i går kväll. Det blev sent. Jag behövde den där stunden med Tom Waits för att komma till sans. Fastnade i den där låten som följt med mig i så många år och som jag kan varenda ord i både framlänges och baklänges. Christmas Card From A Hooker In Minneapolis. Jag har alltid fallit så tungt för den där smutsiga, men ändå vackra och respektfulla poesin.

Hey Charley I think I'm happy
For the first time since my accident
I wish I had all the money
That we used to spend on dope
I'd buy me a used car lot
And I wouldn't sell any of 'em
I'd just drive a different car every day
Dependin' on how I feel

En man sa en gång för länge sedan till mig; "Låt inget gå dig förbi." Det där kloka har följt med mig genom livet och jag har alltid anammat varje ord, utan att basunera ut det (För sånt där triggar lätt igång människor i ens närhet.)
Det finns tillfällen och äventyr som bara varar en kort tid och som bara är tillgängliga för människor i en viss ålder. Det handlar om att åldras med fina minnen. Låt inget gå dig förbi...

Fredag morgon. Jag har varit uppe i en evighet. Jag har njutit av mitt kaffe kokat i min farmors gamla kittel. Ibland känns morgonen len och öm. Det är nu, bara nu.