Lugn och snäll
Jag är på väg, men det om en stund och till dess ett stilla ögonblick, jag och dessa tangenter. Rummet är fullt av sång, men inte av det juliga slaget. För i dag minns jag året som har gått.
I juletid bör man ta det lugnt, även hur stressigt det kan kännas så här timmarna innan. Som någon sa på ICA tidigare idag; "det kommer bli jul ändå".
Sant och nu gäller det att bara ta det lugnt och vara snäll.
Att vara snäll och lugn prövades jag mot tidigare i dag då jag besökte returstationen där jag bor. Överfulla containrar och framförallt de som rymmer pappersförpackningar. Det finns få företag med sämre framförållning och planering inför storhelger än de som sköter det här. Förstås gick mina tankar redan till julaftons kväll när många vill gå och slänga sina kartonger och sitt paketpapper. För en sekund ville jag ta bilder på alltihop, skriva ett långt irriterat brev till de ansvariga och riktigt spy ut min ilska och besvikelse. Sedan tänkte jag på det där igen att man skall ta det lugnt och vara snäll. "De gör så gott de kan" tänkte jag, eller "så förstår det inte bättre".
Så när jag kom till ICA och de där andra butikerna som skulle besökas i dag, hade jag redan släppt det där och kunde lugnt och avsappnat handla, hälsa på alla man känner och stanna för en stunds prat. För det är så det är att handla i ett liten samhälle vid juletid. Alla känner varandra och är snälla och lugna.
I juletid bör man ta det lugnt, även hur stressigt det kan kännas så här timmarna innan. Som någon sa på ICA tidigare idag; "det kommer bli jul ändå".
Sant och nu gäller det att bara ta det lugnt och vara snäll.
Att vara snäll och lugn prövades jag mot tidigare i dag då jag besökte returstationen där jag bor. Överfulla containrar och framförallt de som rymmer pappersförpackningar. Det finns få företag med sämre framförållning och planering inför storhelger än de som sköter det här. Förstås gick mina tankar redan till julaftons kväll när många vill gå och slänga sina kartonger och sitt paketpapper. För en sekund ville jag ta bilder på alltihop, skriva ett långt irriterat brev till de ansvariga och riktigt spy ut min ilska och besvikelse. Sedan tänkte jag på det där igen att man skall ta det lugnt och vara snäll. "De gör så gott de kan" tänkte jag, eller "så förstår det inte bättre".
Så när jag kom till ICA och de där andra butikerna som skulle besökas i dag, hade jag redan släppt det där och kunde lugnt och avsappnat handla, hälsa på alla man känner och stanna för en stunds prat. För det är så det är att handla i ett liten samhälle vid juletid. Alla känner varandra och är snälla och lugna.