Min dag

Jag lämnar ett regnigt Bohuslän och kör norrut. Dalsland - som ett annat land. Snötäckta tak på hus vid vägen, snötäckta grantoppar, snö på väggren, snö i dike...
Vintern är här.
Och väl hemma firar jag min 47 års dag med tårta, öl och vin. Födelsedagar är viktiga. Min födelsedag är superviktig. Min dag på året. Min dag då jag hittar på vad jag själv vill. Då jag firar att jag fått möjligheten att leva ytterligare ett år. Facebook är viktigt på födelsedagen också. Kanske enda gången Facebook är viktig? För självboosten, den där sköna känslan då massor av vänliga människor tar sin dyrbara tid ock skickar en grattishälsning till mig. Jag har fått många och är tacksam för det. Som från alla spontana gratulationer och sånger på jobbet, från familj och vänner. Jag har haft en vacker dag. En minnesvärd dag. Tänk om man kunde minnas alla dessa 47 dagar ur mitt liv. Tänk om jag skulle kunna "plocka fram dem" vid speciella tillfällen; titta på, begrunda...Nu minns jag inte ens vad som hände förra året...Eller, det minns jag, för Facebook påminde mig om att jag var på krogen. Alltså två bra saker med Facebook.

Torsdag blir fredag och min dag blir någon annans. Eller så är det så att alla dagar är mina. Det handlar bara om vilket utgångsläge jag sätter mig själv i. Jag tänker på morgonsång och hurrarop och frukost på säng och jag tänker på hur jag uppvaktades aningen för tidigt, men likt förbannat lika skönt på träningen i onsdags. Jag tänker på denna nya dag. Sista arbetsdagen på vecka 47... Aha jag fyller 47 på vecka 47...och så tänker jag på det.