Mot Tombstone
Det är tidig morgon. Numera 9 timmars tidsskillnad till hemma. Jag läser ett mess jag fått av min bror Ronny medan jag sov. Har tänkt på honom en del under den här resan. Vi delar samma historia. Samma uppväxt. Vår barndom var i stort sätt identisk. Vi delade cowboy och indian fascinationen. Vi upplevde båda boken Hjortdödaren som pappa läste för oss som barn. Tegelstenen som bok som handlade om bergsmännen, om pälsjägarna och indianerna. Sedan rullade det på och vi tog in allt om västerns hjältar, både banditer och hederliga människor. Det är denna resa som jag gör nu. En resa i min egna barndom och uppväxt. Med pionjärer som Kit Carson och Jim Bridger. Jag har följt i deras fotspår. Jag har suttit i samma saloon där Butch Cassidy och Sundance Kid brukade sitta. Jag har varit i Legendariska Deadwood och stått vid Wild Bills pokerbord och den stolen han satt i då han blev skjuten. Jag har gått med Calimaty Jane. I Cody hängde jag på Buffalo Bill och jag har mött General Custer, Crazy Horse och Sitting Bull i Little Big Horn... ...Jag har besökt Wounded knee och mött både Lakota, Oglala och Cheyenne. Genom Yellowstone och Teton levde jag med John Colter, den första Europé att ta sig genom dessa då svårgenomträngliga områden. Nu är vi i Flaggstaff. Navajo-land och efter frukost åker vi ner mot mexikanska gränsen och Tombstone. Wyatt Earp och hans bröder, Doc Holliday och bröderna Clanton... Ok Coral. Cowboyromantiken flödar och min barndom gör sig påmind hela tiden.