Offer och förövare - När vi måste ta konsekvensen för vårt handlande.

Jag har märkt att toleransen för människor som gör hemskheter har ökat i takt med att intoleransen gjort det samma - Ja om det är en missbrukare iallafall.
Inte allt för sällan har jag reagerat över att förövaren ofta ses som ett lika stort offer som den som drabbats. För mig handlar det inte om att alla människor har lika värde. Något som ofta dyker upp som ett argument för att ta parti även för förövaren. Det är en självklarhet för mig som hos de flesta andra. Också att samhället och vi som medmänniskor har en skyldighet att hjälpa de som kommit snett och fel. Det är dock inte det det handlar om, utan att vi människor måste stå för våra egna handlingar. Jag blir så less på all denna "tycka synd om" mentaliteten som nu flitigt florerar på sociala medier. Där det skall visas sympati för drogpåverkade som i ruset misshandlar, gör skadegörelse och skrämmer upp människor. Vad är det som gör att det är extra synd om människor som gör våldshandlingar på grund av att de är drog eller alkohol - påverkade? Vad är det för förmildrande med det i jämförelse med t ex människor som gör inbrott ?
I den ort jag kommer i från har det varit en del inbrott och stölder de senaste åren. De människorna ges sannerligen inga sympatier. För dem verkar inga fömildrande omständigheter eller sjukdom gälla. De är hatade, och vi berättar gärna vad vi skulle göra med dem om de skulle dyka upp hemma hos oss..
Det verkar som att det finns en gradering av brottsliga handlingar, där inte alltid våldet ses som det värsta.
Det stör mig att det allt mer skall klandras på den "taskiga uppväxten", eller på samhället, eller på politiken. Det måste kännas som ett slag i ansiktet mot alla de människor som faktiskt haft en "taskig uppväxt", men som valt att leva ett hederligt liv. De måste undra om det bara var de som behövde ta eget ansvar...
För mig handlar det om att ta ansvar över sitt liv. Det handlar om att ta konsekvensen för sitt handlande. Det handlar om att vi medborgare måste skyddas mot våld, hot och övergrepp, lika mycket som förövaren behöver vård. Det gäller så väl för missbrukaren som bli våldsbenägen, förgriparen och den övertygade jihad salafisten.