Play that piano

Sista dagen i november.
Säsongens första glögg.
Det är mörker och kyla och det är inte mycket mer med det
Och i min dagbok denna kväll kommer jag skriva om obeslutsamhet och hopplös timing.
Om det där att man faktiskt måste ge upp ibland och att man inte skall se det som ett misslyckande i sig. Snarare ett avslut för att kunna påbörja något annat.
Men jag kommer också skriva om hur svårt det kan vara att släppa, att gå vidare och sedan försöka återgå till något normalt sinnestillstånd efter det att man under tid verkat i en berusningsbubbla.
Att hoppas på något så mycket och sedan inse att man haft fel är svårt, oavsett hur man än väljer att formulera det.
Och man kan förbanna hur man ibland missbedömer livets skeenden...
Det är då man är glad över att det mesta kan botas med god musik och vin.

"play that piano
Let every song reach into our hearts
Play that piano
And let us forget who we are"