Prolog

Det är väntan på ett högtryck, men först regn...
Ute är det svart och tungt. Promenaden i morse blev inställd. Tillsvidare. Idag tänker jag inte överraskas av skyfall halvvägs hemifrån.
Jag brukar gå där jag kan få skiftande naturupplevelser. Ibland är det bara öppna fält som jag behöver.  Känslan av att kunna andas djupa andetag är överväldigande. 

Och så kommer regnet och jag tvingas byta arena och hamnar i glashuset. Det skall författas texter och ges liv åt idéer. Ibland gör jag det med hjälp av papper och penna. På så vis som jag gjorde förr. På det sätt som egentligen känns konkret och mest övergripande för mig. Berättelsen fortsätter, medan regnet öser ner och jag i min ensamhet finner ro i orden.