Säkerhetslina

På torsdagar går jag på aw. Så också idag, Men jag väljer att göra det i en lugnare tappning i kväll. Ibland är tystnaden och lugnet runtomkring minst lika tillfredställande som sejdelskålande i glada Vänners lag.
Jag drömmer mig tillbaka till fornstora äventyr. Det är hög tid att planera ett nytt kapitel. Det finns fortfarande drömmar i den här kroppen. Dags för en ny resa.

Det regnar. Jag noterar att det är två av mina närmsta vänners födelsedag idag. Det fanns en tid då vi ständigt sågs, ständigt hördes av. Idag ses vi nästan aldrig och det händer alldeles för sällan att vi pratas vid. Men ändå är de några som står mig nära.
Det är märkligt det där med att bli äldre. Att blicka tillbaka och åter dras med i händelser som skedde för decennier sedan. Jag blir 48 om 30 dagar. Allt är annorlunda nu, men jag behöver fortfarande dessa vänner, även om de nu oftast är långt, långt borta. Precis som familjen är de en nödvändig säkerhetslina i den tuffa vardagen.
Och detta säger jag trots att jag i kväll inte önskar något annat än att bara vara själv.