Sista söndagen i februari

Sista söndagen i februari. Det känns både bra och dåligt. Jag välkomnar verkligen de ljusare dagarna, våren följt av en fin sommar. Men det är också sorgligt på ett sätt. Brukar egentligen aldrig tänka så, men livet är förgängligt.

I går satte jag min förtröstan till ljuset och att det skulle finnas hopp. Jag önskade mig en bra dag och det blev faktiskt rätt så bra.
Och
klubben anordnade judotävlingen Judodraget 2.0 och arrangemanget blev framgångsrikt och bra och det utan att jag la ner någon nämnvärd insats. Det fanns det många andra som gjorde.
Bloggen fanns förstås med som en av flera sponsorer till hela arrangemanget.

Idag är en skrivardag. Började tidigt. Mycket tidigt. Jobbar på det där manuset som skall bli en bok tillslut. När jag väl kommer igång går det undan. Då är det som att berättelsen kommer till mig under stunden jag skriver. Orden dyker liksom bara upp och formar sig själv. Men det kräver fullt fokus och inget som distaherar runt omkring. Något som är långt i från en självklarhet.

Det är ännu en söndag och veckan skall avslutas och försvinna för att aldrig mer återvända. Det är tiden som går medan man själv bara kan titta på och se det ske.