Som det är nu 

Det har hänt nu.
Övergången mellan en årstid till en annan och varje gång känns det så där onödigt dramatiskt, men därefter är det som att ingenting har hänt.
Jag tänkte på det särskilt på min väg hem från jobbet igår. Det regnade och var grått och mulet i världen utanför, men inne i bilen var det stämningsfullt och skönt.
Jag lyssnade på Uggla & Uggla som jag alltid brukar göra på fredagar i bilen hem från jobbet och i matkassarna i baksätet fanns det läckerheter från delikatessdisken. Hos mig fanns det tydliga förväntningar på kvällen och den annalkande helgen.
Skulle bokat en resa sedan, men kvällen gick fort och efter att alternativen bantats ner till två, var jag alldeles för trött för att fortsätta fokusera, så jag somnade.
Kanske är jag tröttare nu än vad jag brukar, men annars är vardagen här igen..här hemma hos mig.

Jag tänker just nu i stunden på det där medan jag stirrar in i en med böcker fullmatad hylla. Hur vardagligt allt blivit igen och att jag nu kanske lyckats komma i fas med det, trots att jag fortfarande lider av någon sorts svåröverkomlig trötthetssymptom. För jag vill komma igång att skriva igen, blogga, planera nya resor och förbereda spännande projekt. Jag vill träna och må bra och inte känna mig så där jobbigt nedstämd som jag gör ibland. Hösten är här och jag vill så gärna omfamna den.