Stay in the moment...live for the now 

Guldregnets blommor börjar tappa sin färg, men den är fortfarande majestätisk och otroligt vacker.
Innan allt är färdigt förevigar jag den en sista gång för detta år.

Inatt tittade jag som många andra hockeyintresserade på NHLs stora prisgala som i år sammanfaller med den expansionsdraft som möjliggör det alldeles nya laget Vegas Golden Nights att välja en spelare från alla de övriga 30 lagen.
Det blev minsann en gala att minnas med många sköna stunder för mig där ensam i tevesoffan.
Mycket glädje och roligheter där skådisen Joe Manganiello som kvällens värd lyckades att leda galan med värdighet, men också leverera en del sentimentala inslag.
Framförallt kommer jag minnas Ottawa Senators målvakt Graig Andersons känslosamma tacktal han höll när han fick pris.
Mitt under brinnande säsong fick Graigs fru besked om att hon fått cancer. Craig lämnade laget och var borta i flera veckor under hennes behandling, för att sedan komma tillbaka strax innan slutspel och ta laget fram till en semifinal.
Just det där avslutningsorden i hans tal har etsat sig fast; "Stay in The moment...live for the now"
Livet är så skört och ovisst.

Saker och ting blir sällan som man tänkt sig. Därför är det så viktigt att aldrig skjuta upp något som man verkligen vill göra. Att vänta är inte alltid det bästa.
Jag har alltid rusat in i allt med dunder och brak.
Inte sällan med någon form av misslyckande.
Det jag vunnit med det däremot är värt allt det där som inte blev så bra.

Det är så enkelt att bjuda på ett leende. Att säga snälla saker och göra någon glad. Att man kunnat njuta av vardagen kommer vara nyttigt den dagen himlen ramlar ner.

Idag besökte jag mina föräldrar. Farsan har varit lite krasslig, men idag såg han piggare ut. Jag och min mor gick runt det där gullregnet vars blommor som var på väg att vissna.
Hon pratade hela tiden. Mest om det där trädet som egentligen är en buske.
Jag sa inte så mycket, men det var en fin stund.
En stund i vardagen som kanske inte verkar vara något speciellt, men för mig kommer bli ett minne som jag kommer bära med mig länge, länge.